Hej alla våra läsare! Hur har er dag varit? Som jag sade tidigare så skulle jag spendera hela dagen genom att vara ute och vara social med folk, och det gjorde jag till viss nivå. Det är ju en söndag och det var då inte alls så mycket folk ute som jag hoppades. :(

Iallafall, jag var betydligt mer social idag än igår då jag frös totalt och sade inget ord. Det kanske är atmosfären och omgivningen liksom? Jag känner mig nog mer bekväm ute på dagen än i en klubb eller bar, folk går ju trots allt till såna ställen för att träffa folk.. vänta nu blir jag förvirrad.. men men.

Jag började min dag med att prata med folk jag såg ute, bara säga hej, sedan fråga om de hade en bra dag innan jag gick vidare till nästa person, det var inte så farligt som jag trodde det skulle vara. Jag pratade inte särskilt mycket med tjejer ute, men jag var ändå social. Oh, något intressant hände även. Jag var på tåget med Enrique mot Södertälje, och två söta tjejer satte sig bredvid oss. Ena tjejen la sin fot på sätet bredvid min vän, och hon hade rött målarfärg på skorna. De var väldigt tysta, jag och min vän var lite nervösa men jag hade redan värmt upp och varit social innan jag träffade honom, så jag tänkte "Vad har jag att förlora?"

Jag vågade inte riktigt kolla på henne, så jag tittade på min vän och skon, sen pratade jag med honom och konversationen löd så här:

Kapten Citrus: Du, jag är lite orolig.
Enrique: (Kollar konstigt på mig) Vadårå?
Kapten Citrus: Den här tjejen bredvid mig, jag tror att hon är en mördare och tänker mörda dig. *Nervös ton*
Enrique: Va, vad menar du? (Vad säger han?!)
Kapten Citrus: Kolla på hennes skor, alldeles röda av blod och skon bredvid dig. Hon försöker vara diskret men du är nog hennes offer.
Enrique: Hahahaha, rädda mig!!

Kort därefter småpratade tjejerna med varandra och flinade, sen kollade på oss, särskilt mig och sa
"Hallå, det är målarfärg!!". Istället för att bli nervös och tyst så skämtade jag.

Kapten Citrus: Ja visst, vi säger väl så! Så säger väl alla mördare när de blir upptäckta i deras akt!
Mördartjejen: *skrattandes* Okej okej, jag erkänner väl men hur visste du att jag var ute efter din vän?
Enrique: Oj oj, ett erkännande!
Kapten Citrus: Du har ju din blodiga sko bredvid honom, det är ett omedvetet tecken på att du är ute efter min vän. Han får du inte röra, jag har känt honom jättelänge!!
Mördartjejen's kompis: Brukar du ofta kommentera folk's skor?
Kapten Citrus: Brukar du ofta stöta på främlingar?

Detta resulterades i skratt, och min vän deltog också i konversationen och allt kändes bra tills de var tvungna att gå av i Huddinge. Kanske jag skulle ha fått deras nummer om jag frågade! OHH
Detta var verkligen en toppendag.. men jag tror att det mestadels var bara tur. Vet inte vart dagens självförtroende kom från. Undrar hur det går för Rocky...

Har ni läsare någonsin haft såna dagar då allt bara känns bra och inget kan liksom gå fel? Jag hade en sån idag, men det händer ytterst sällan! Kommer nog dröja månader innan jag har en sån fantastisk dag igen..

-Kapten Citrus